Behandlingen av lindrig blindtarmsinflammation förändras

En stor del av alla blindtarmsinflammationer är lindriga, eller så kallade okomplicerade appendiciter, som kan behandlas med antibiotika utan operation. Det finns dock tecken på att inte ens antibiotika alltid skulle behövas. Vår forskargrupp utreder huruvida det kunde vara möjligt att helt avstå från antibiotika, och eventuellt också från sjukhusvård, vid behandlingen av lindrig appendicit.

Publicerat: 4.12.2025
Text: Jussi Haijanen
Redigering: Viestintätoimisto Jokiranta Oy
Bild: Shutterstock

Bortoperation av blindtarmen (appendektomi) har i ett århundrade varit den vedertagna behandlingen vid akut blidtarmsinflammation, och är fortfarande globalt sett en av de vanligaste akuta operationerna. Akut appendicit uppträder som två olika sjukdomshelheter: lindrig eller okomplicerad appendicit och allvarlig eller komplicerad appendicit.

Av dessa två sjukdomsformer är det endast den svårare, dvs. komplicerad appendicit, som typiskt med tiden leder till att blindtarmen spricker och som alltid kräver operativ behandling. Största delen av inflammationerna är ändå av den lindrigare typen. Innan olika behandlingsalternativ övervägs och behandlingen inleds kan de två olika sjukdomsformerna av appendicit noggrant särskiljas från varandra med en DT-avbildning av buken, vilken används rutinmässigt.

Sjukhusvård behövs inte nödvändigtvis

ÅUCS har redan i över 15 års tid stått i spetsen för den nationella APPAC-forskningsgruppen. Gruppens forskning har framför allt fokuserat på icke-operativ behandling av lindrig blindtarmsinflammation. På basis av de tre första randomiserade APPAC-multicenterstudierna (APPAC, APPAC II och APPAC III) har man kunnat konstatera att största delen av de lindriga blindtarmsinflammationerna säkert och effektivt skulle kunna behandlas utan operation, antingen med antibiotika eller med symptomatisk behandling.

Forskningsgruppens resultat kombinerade med övriga forskningsdata tyder på att lindrig appendicit rentav kunde skötas i öppenvården utan intravenös behandling, som kräver sjukhusvård. Den nu pågående nationella dubbelblinda multicenterstudien APPAC IV jämför behandlingen av lindrig blindtarmsinflammation med antibiotika i tablettform och med placebo. Dessutom undviks onödig sjukhusvård genom att patienterna kan skrivas ut direkt från första hjälpen.  I APPAC IV-undersökningen deltar i Finland fyra universitetssjukhus (ÅUCS, OYS, TAYS, KYS) samt fem centralsjukhus (Lahtis, Björneborg, Jyväskylä, Seinäjoki, S:t Michel). För studien randomiseras totalt 498 patienter av vilka över hälften redan har rekryterats.

Frågeställningar och huvudsakliga resultat i de finländska APPAC-multicenterstudierna.

Ny vårdpraxis kunde minska kostnaderna

Enligt kostnadsdata från den tidigare APPAC II-studien, som nyligen godkänts för publicering, medför behandlingen med antibiotika betydligt lägre kostnader än operativ behandling. Antibiotikabehandlingen sparar dessutom kostnader för operationssalar och bäddavdelningar.

I Finland utförs alltjämt årligen nästan 8 000 appendektomier (THL 2019–2023), varav 30–50 procent, dvs. hela 2 400–4 000 operationer enligt vår bedömning kunde undvikas. Genom att undvika onödiga operationer kunde man optimera användningen av hälso- och sjukvårdens resurser.

Operation är inte längre det enda behandlingsalternativet vid blindtarmsinflammation.

 På kliniken för gastrokirurgi vid ÅUCS ändrades vårdpraxisen för att svara mot de senaste forskningsrönen i juni 2025. Oavsett om patienten deltar i den nuvarande randomiserade APPAC IV-studien eller inte behandlas alltså patienter med lindrig appendicit alltså i första hand med antibiotika i tablettform i hemmet i stället för att opereras.

Om man vid behandlingen av appendicit kunde undvika att patienten tas in på sjukhus skulle minskningen av antalet vårddagar på sjukhus medföra stora kostnadsbesparingar. Genom att avstå från sjukhusvård kunde man också mer optimalt utnyttja operationssalar och bäddavdelningar och därmed frigöra resurser för behandlingen av andra sjukdomar. Om också antibiotikabehandling i enlighet med studiens hypotes konstateras vara onödig vid behandlingen av lindriga fall kunde man använda mindre antibiotika och sålunda förebygga att problemen med antibiotikaresistens förvärras.

 

 

 

 

LT Jussi Haijanen arbetar som specialistläkare i gastroenterologisk kirurgi vid Åbo universitetscentralsjukhus. Vid sidan av sitt kliniska arbete verkar han som postdoc-forskare i APPAC-forskningsgruppen samt som handledare för fyra doktorsavhandlingar som bygger på APPAC-studiehelheten.

 

 

 

Läs mer