Publicerat: 2.4.2026
Text: Kati Räisänen
Redigering: Viestintätoimisto Jokiranta Oy
Bilder: Shutterstock

Antibiotikaresistens innebär en situation där bakterier är motståndskraftiga mot den antibiotika som används för att behandla de infektioner som de orsakar, bakterierna blir alltså resistenta. Detta leder till att antibiotikan inte längre kan användas vid behandlingen av de infektioner som den resistenta bakterien orsakat. Resistenta bakterier sprider sig lätt mellan olika länder och världsdelar.

År 2019 orsakade antibiotikaresistens direkt 1,27 miljoner dödsfall och bidrog indirekt till nästan fem miljoner dödsfall globalt. I det vardagliga arbetet på sjukhusen leder det till att behandlingsalternativen blir färre och vårdperioderna längre, och ibland rentav till situationer där antibiotikan inte har någon effekt alls.

Ineffektiv antibiotika medför stora kostnader

Antibiotikaresistensen hotar hela hälso- och sjukvården, eftersom vår moderna sjukvård äventyras utan effektiv antibiotika. Till exempel stora kirurgiska operationer, skydd vid cancerbehandlingar och behandlingen av infektioner hos nyfödda förutsätter att det finns effektiv antibiotika.

Om antibiotikan förlorar sin effekt blir följderna allvarliga såväl för patienterna som för ekonomin. Längre vårdperioder, dyrare antibiotika och förlorade friska levnadsår orsakar samhället direkta och indirekta kostnader. Globalt sett är det fråga om en nationalekonomisk förlust som uppgår till hundratals miljarder euro.

Försämrat läge även i Finland

I internationellt perspektiv är resistenssituationen fortfarande bra i Finland, men förändringar mot det sämre noteras också hos oss. Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) har i sin rapport påvisat att Escherihcia coli, som blivit motståndskraftig mot antibiotika, är den bakterie som allra mest ökar den resistensrelaterade sjukdomsbördan i Europa. E. coli är en vanlig bakterie som orsakar urinvägsinfektioner, men den orsakar också en majoritet av de allvarliga infektionerna. Ute i Europa är E. coli-bakteriens ökade resistens mot effektiva tredje generationens cefalosporinantibiotika ett särskilt stort problem som blir allt vanligare även i Finland.

Även Klebsiella pneumoniae-bakteriens resistens mot tredje generationens cefalosporiner har ökat både i Europa och i Finland. I det urvalstryck som antibiotikan orsakar skaffar sig bakterien lätt olika resistensegenskaper. K. pneumoniae orsakar infektioner framför allt hos patienter i utsatt ställning på vårdinrättningar.

Tidigare studier har visat att andelen blododlingsfynd av E. coli - och K. pneumoniae-bakterier som är resistenta mot tredje generationens cefalosporiner ökade avsevärt i Finland under 2000-talet – och nu står de för en betydande del av fynden i blododling.

Resistensen beror till stor del på att bakterierna skaffar sig ESBL-enzymer som bryter ned cefalosporinantibiotika. På grund av resistensen mot tredje generationens cefalosporiner minskar antalet behandlingsalternativ och trycket på att använda så kallade sista linjens läkemedel, alltså karbapenem-antibiotika, ökar.

Vår forskningsgrupp utreder resistensens uppkomstmekanismer

I vår studie utreder vi förändringarna i incidensen av allvarliga infektioner orsakade av E. coli och K. pneumoniae, som är resistenta mot tredje generationens cefalosporiner, i Finland under perioden 2014–2024. I vår studie utnyttjar vi registeruppgifter om infektionssjukdomar och vårdrelaterade infektioner. För analys av bakteriernas släktskap, deras sjukdomsalstrande förmåga och deras resistensegenskaper använder vi oss av helgenomsekvensering, som är den viktigaste laboratoriemetoden i vår studie.

Med hjälp av helgenomsekvensering kan man fastställa den exakta strukturen i bakteriens hela genommaterial. På så sätt kan man klarlägga vilka mekanismer (gener) som orsakar resistens, huruvida bakteriebestånden är flerformiga eller genetiskt närstående och huruvida internationellt kända bakteriestammar förekommer i Finland. Den genetiska informationen är viktig, eftersom den bidrar till att man kan särskilja sporadiska resistensfall från situationer där en problematisk bakteriestam har fått stor spridning.

Forskningsdata ger stor nytta

Antibiotikaresistens påverkar inte bara hälso- och sjukvården utan även hela samhället. Det är därför särskilt viktigt att vi har tillgång till högklassiga uppföljnings- och forskningsmetoder för att identifiera problemen. Samtidigt står det klart att bekämpningen av antibiotikaresistensen förutsätter fortlöpande arbete och beslut som bygger på forskningsbaserad och exakt kunskap.

Forskningsdata ger stor nytta för Finland eftersom mer kunskap om de antibiotikaresistenta bakteriernas egenskaper och spridning gör det lättare att i ett tidigt skede bekämpa de epidemier som bakterierna kan orsaka.

Dessutom ger genomdata en exakt bild av hurdana mekanismer för resistens och sjukdomsalstring som förekommer i de bakteriestammar som isolerats i Finland. Detta underlättar valet av antibiotikabehandlingar vid allvarliga, livshotande infektioner.

EU har för ställt som mål att medlemsländerna ska minska antalet antibiotikaresistenta infektioner före år 2030. Vår studie bidrar till att bedöma huruvida den nuvarande utvecklingen går i rätt riktning – och vad som borde göras annorlunda.

 

 

 

 

 

 FD Kati Räisänen är docent i molekylmikrobiologi och disputerade för doktorsgraden vid Åbo universitet år 2023. I sin avhandling behandlade hon den molekylära uppföljningen i Finland av Enterobacteralesbakterierna som producerar karbapenemaser. Hon arbetar som specialsakkunnig vid Institutet för hälsa och välfärd och följer såväl antibiotikaresistensens utveckling som spridningen av multiresistenta bakterier i Finland.

 

 

 

Källor:

• Antimicrobial Resistance Collaborators. Global burden of bacterial antimicrobial resistance in 2019: a systematic analysis. Lancet. 2022 Feb 12;399(10325):629-655. doi: 10.1016/S0140-6736(21)02724-0. Epub 2022 Jan 19. Erratum in: Lancet. 2022 Oct 1;400(10358):1102. doi: 10.1016/S0140-6736(21)02653-2.
• European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC). Assessing the health burden of infections with antibiotic-resistant bacteria in the EU/EEA, 2016–2020. Stockholm: ECDC; 2022. Tillgänglig: https://www.ecdc.europa.eu/sites/default/files/documents/Health-burden-infections-antibiotic-resistant-bacteria.pdf
• Martelius T, Jalava J, Kärki T, Möttönen T, Ollgren J, Lyytikäinen O; Hospital Infection Surveillance team. Nosocomial bloodstream infections caused by Escherichia coli and Klebsiella pneumoniae resistant to third-generation cephalosporins, Finland, 1999-2013: Trends, patient characteristics and mortality. Infect Dis (Lond). 2016;48(3):229-34. doi: 10.3109/23744235.2015.1109135. Epub 2015 Nov 18.
• Ilmavirta H, Ollgren J, Räisänen K, Kinnunen T, Hakanen AJ, Jalava J, Lyytikäinen O. Increasing proportions of extended-spectrum β-lactamase-producing isolates among Escherichia coli from urine and bloodstream infections: results from a nationwide surveillance network, Finland, 2008 to 2019. Euro Surveill. 2023 Oct;28(43):2200934. doi: 10.2807/1560-7917.ES.2023.28.43.2200934.
• Ilmavirta H, Ollgren J, Räisänen K, Kinnunen T, Hakanen AJ, Rantakokko-Jalava K, Jalava J, Lyytikäinen O. Impact of the COVID-19 pandemic on extended-spectrum β-lactamase producing Escherichia coli in urinary tract and blood stream infections: results from a nationwide surveillance network, Finland, 2018 to 2022. Antimicrob Resist Infect Control. 2024 Jul 6;13(1):72. doi: 10.1186/s13756-024-01427-z.
• Ilmavirta H, Ollgren J, Räisänen K, Kinnunen T, Jalava J, Lyytikäinen O. Epidemiology and risk factors of Escherichia coli bloodstream infections associated with extended-spectrum beta-lactamase production: a national surveillance and data linkage study, Finland, 2018 to 2023. Euro Surveill. 2025 Oct;30(40):2500196. doi: 10.2807/1560-7917.ES.2025.30.40.2500196.