Publicerat: 14.8.2025
Text: Leena Hulsi / Viestintätoimisto Jokiranta 
Bild: Veikko Somerpuro

Coronapandemin, som orsakades av viruset SARS-CoV2, spred sig från Wuhan i Kina till olika delar av världen. Sjukdomen dödade miljoner människor, begränsade allmänhetens vardag på många sätt och drev företag i konkurs. Sjukdomen orsakade stora ekonomiska förluster och ett enormt mänskligt lidande, men har nu försvunnit från rubrikerna och de flesta människors medvetande. Forskare vid Helsingfors universitet har dock enträget fortsatt att utveckla ett coronavaccin, för att vi ska klara oss så oskadda som möjligt från nästa pandemi.

– När en lokal epidemi i Wuhan, som visade sig vara dödlig, övergick till att bli en global pandemi, fick forskare i olika länder bråttom att skapa ett effektivt vaccin för att rädda människoliv. En intensiv kapplöpning mot coronaviruset inleddes, berättar Kalle Saksela, professor i virologi vid Helsingfors universitet.

Nu har forskarnas sprint övergått i ett maraton, och Finland avancerar till täten.

– Tack vare vårt kunnande lyckades vi på ganska kort tid utveckla en vaccinkandidat som lämpade sig som nödhjälp. Den behövdes dock inte eftersom de internationella läkemedelsföretagen förvånansvärt snabbt fick ut sina egna vaccin på marknaden, och även Finland fick ta del av dessa. Vi ville dock fortsätta utveckla vårt eget vaccinämne, eftersom vi anser att det har en väldig potential.

Saksela påminner om att det är något helt annat att i en nödsituation snabbt få fram något, som sannolikt räddar människoliv, än att producera en konkurrenskraftig kommersiell produkt för marknaden. Det handlar om två helt olika utvecklingskurvor, varav den senare kräver avsevärt mycket mer tid och pengar.

– Grundforskningen vid universitet fortsätter ännu. Dessutom fortsätter den forskningsbaserade vaccinutvecklingen tillsammans med Rokote Laboratories Finland Oy, för att det finländska vaccinkunnandet ska kunna ge upphov till en ny internationell framgångshistoria. När sprinten övergick i ett maraton föll de flesta av våra västerländska konkurrenter bort ur racet. Finland har nu ett ypperligt tillfälle att nå toppen och ut på den internationella marknaden, betonar Saksela.

Nässprayvaccin skyddar individen, företag och samhället

Någon som också tror starkt på det nässprayvaccin som utvecklats i Finland är Erkko Ylösmäki, verkställande direktör för Rokote Laboratories Finland.

– Nässprayvaccinet har många fördelar jämfört med de vacciner som ges intramuskulärt. En av de viktigaste fördelarna är att ett vaccin som doseras via näsan skyddar människor från att insjukna och förhindrar dessutom att de sprider viruset vidare, berättar Ylösmäki.

– Coronaviruset infekterar oss via näsan. Nässprayvaccinets effekt bygger på att viruset kan neutraliseras redan på näsans slemhinnor, vilket förhindrar det från att sprida sig till lungorna. När man får ett bra immunsvar på näsans slemhinnor förhindrar man också effektivt sjukdomens spridning bland befolkningen. Ett traditionellt vaccin kan inte förhindra ny smittspridning och kan därför inte stoppa smittvågen lika effektivt, fortsätter Saksela.

Nässprayvaccinet skyddar inte bara individen utan även företag och samhället, eftersom det att man effektivt förhindrar smittspridningen gör massiva nedstängningar i samhället onödiga. Den här dimensionen är det skäl att beakta när man funderar över finansieringen för vaccinutvecklingen.

– I fråga om nässprayvaccinet handlar det inte om enbart finländarnas trygghet, för det skulle nog finnas efterfrågan på ett sådant här vaccin ute i världen. Här finns alla förutsättningar för en framgångshistoria, bedömer Ylösmäki.

 

”Vårt mål är att lansera Europas första slemhinnevaccin på marknaden.” – Erkko Ylösmäki

 

Finland har ett klart försprång

Enligt Ylösmäki har det coronavaccinämne som de finländska forskarna tagit fram utvecklats till att bli bättre med hjälp av prekliniska försök, dvs. med hjälp av djurförsök. Företaget fick tillstånd att övergå till fas 1skedet, dvs. kliniska vaccinprövningar på människor, i januari 2025.

– Vägen till en kommersiell produkt är lång, men de resultat som vi redan nu har uppnått kan i sig anses vara en framgång. Innan man kan få försäljningstillstånd måste man först gå igenom fas 2 och 3. Med hjälp av dem säkerställer man produktens dosering, effektivitet och säkerhet i en större skala. Att genomföra hela projektet är en dyr process, som kräver stora investeringar, säger Ylösmäki.

– Om vår lovande start får en fortsättning skulle den finländska produkten vara det första nässprayvaccinet som fått försäljningstillstånd i Europa. Det här kunde utvecklas till en fantastisk framgångshistoria, som det lönar sig att eftersträva.

Man har försökt utveckla en motsvarande produkt också på andra håll i världen, men till skillnad från i Finland har framgången ute i världen varit svag.

– I Indien finns ett lite liknande vaccin, som dock inte har fått försäljningstillstånd på den västerländska marknaden. I USA finns inget motsvarande vaccin, varför Finland är en slags pionjär i detta sammanhang.

Utvecklingsarbetet fortsätter ännu

Enligt forskarna kunde det vaccin som utvecklats i Finland också användas för att förhindra luftvägsinfektioner till följd av andra pandemier.

– Nästa pandemi kan orsakas av någon annan sjukdom än corona – till exempel fågelinfluensa. Vi måste ha beredskapen att snabbt reagera på nya hot och föränderliga varianter. Vaccinet bör utvecklas så att det är lättare att modifiera än idag, säger vaccinforskare Riku Fagerlund vid Helsingfors universitet.

Fagerlund och hans kollegor strävar efter att utveckla vaccinantigenen så att den blir mer immunogenisk än tidigare, varvid en mindre dos skulle vara tillräcklig för att ge skydd. Målet är också att få till stånd ett bredare immunsvar.

Man har redan nu lyckats utveckla den vektor som används i vaccinet så att man snabbt kan göra de ändringar som varianterna föranleder och byta ut antigener. Med hjälp av ny teknik kan man få en ny variant med i vektorn på en dag eller två, medan samma arbete tidigare tog flera månader.

Också Ylösmäki betonar vikten av att vaccinet snabbt kan modifieras och är bredspektrigt. Inom företaget planerar man redan hur nässprayvaccinet ska kunna modifieras så att det lämpar sig inte bara för att förebygga coronan utan även andra luftvägsinfektioner.

– Vår första produkt kommer att vara ett coronavaccin, men vaccinämnet kan vid behov modifieras så att det också bekämpar hoten från andra luftvägsvirus. Vi har nu en relativt mångsidigt användbar plattform, som vi utvecklar med stöd av den nyaste forskningen, säger Ylösmäki.

– Ett forskningscenter för virushot bör grundas i anslutning till Helsingfors universitet. Det skulle hjälpa oss att förbereda oss inför nästa pandemi, för den kommer vi ändå förr eller senare att ställas inför, säger forskare Riku Fagerlund.

Egen vaccinproduktion skulle förbättra försörjningsberedskapen

Alla intervjuade är ense om att man måste börja förbereda sig inför nästa pandemi redan nu.

– Vi behöver omgående ett Forskningscenter för virushot i Finland. Ett forskningscenter i anslutning till Helsingfors universitet skulle vara ett sätt att förbereda sig inför en situation som vi ändå förr eller senare hamnar i, betonar Fagerlund.

Krig, klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald ökar risken för pandemier och i det nuvarande globala världsläget är det ingen självklarhet att effektiva vacciner skulle levereras överallt.

– Förutom vaccinutveckling borde vi också ha egen vaccinproduktion, vilket vi i Finland har utmärkta förutsättningar för. Om vi lyckas påvisa nässprayvaccinets effektivitet och säkerhet, så skulle det säkert väcka ett bredare intresse även bland beslutsfattare och myndigheter, tror Saksela.

 

Sakari Alhopuros stiftelse donerar en miljon euro till den finländska vaccinforskningen