Publicerat: 2.7.2026
Text: Rowmika Ravi
Redigering: Viestintätoimisto Jokiranta Oy
Bild: Shutterstock

Det är ett förvånande faktum att 99,9 procent av människans DNA är detsamma för alla, och att endast 0,1 procent av genomet alltså ligger bakom de individuella skillnaderna. Skillnaderna ger oss våra unika egenskaper och är mestadels nyttiga, men en liten del av kodförändringarna orsakar sällsynta genetiska sjukdomar.

En grupp av sådana sällsynta sjukdomar är de tidigt debuterande sköldkörtelsjukdomar som diagnostiseras hos nyfödda, barn och ungdomar (early-onset thyroid disorders, EOTD). Vid dessa sjukdomar producerar sköldkörteln antingen för mycket sköldkörtelhormon (överfunktion i sköldkörteln, hypertyreos) eller för litet av samma hormon (underfunktion i sköldkörteln, hypotyreos). Sådana sjukdomar är till exempel medfödd hypotyreos (congenital hypothyroidism, CH) och tidigt debuterande autoimmun tyreoidit (sköldkörtelinflammation). 

I studien hittades en sällsynt genvariant

Målet för vår forskning är att i vårt forskningsmaterial, som omfattar cirka 200 patienter, hitta de genvarianter som ligger bakom dessa tidiga sköldkörtelsjukdomar.

För att identifiera de varianter som orsakar sjukdomarna använder vi oss av exomsekvensering (whole exome sequencing, WES), med vilken man kan avläsa den genetiska koden i genomet hos de insjuknade och deras nära släktingar. Vi har nyligen hittat en sällsynt variant av STAT3-genen hos två 5- och 1,5-åriga syskon som har en autoimmun sköldkörtelsjukdom som började mycket tidigt.

I tidigare forskning har denna STAT3-variant kopplats till svåra multisystemiska autoimmuna sjukdomar. Våra fynd visade för första gången att denna variant kan orsaka en autoimmun sjukdom som begränsar sig enbart till sköldkörteln i mycket tidig ålder.

I vårt arbete fokuserar vi på medfödd sköldkörtelinsufficiens, dvs. hypotyreos, som diagnostiseras hos cirka en av 3 000 nyfödda. En variant av genen SLC26A7 hör till de vanligaste orsakerna till ärftlig medfödd hypotyreos i Finland. Mus- och cellmodeller visar att denna gen bidrar till att transportera jod till sköldkörteln och på så sätt väsentligt påverkar produktionen av sköldkörtelhormoner. En eventuell genförändring stör hormonproduktionen, alltså hormonsyntesen, vilket leder till sköldkörtelinsufficiens hos nyfödda. 

Genscreening kan minska onödig testning

Identifieringen av genvarianter underlättar utvecklingen av individuellt skräddarsydda behandlingar. Sköldkörtelhormonet är en väsentlig del av ämnesomsättningen och är särskilt viktigt för hjärnans utveckling, tillväxt och mognad under barndomen. Om medfödd sköldkörtelinsufficiens inte behandlas kan sjukdomen leda till utvecklingsstörningar och tillväxtproblem. Förståelse av funktionen hos SLC26A7 och motsvarande gener främjar utvecklingen av allt bättre behandlingar. Exempelvis kunde vissa patienter med medfödd hypotyreos relaterad till genen SLC26A7 dra nytta av jodtillskott i stället för sedvanlig hormonersättningsbehandling. Det finns anledning att närmare undersöka denna möjlighet.

I Finland och många andra länder görs en screening för medfödd sköldkörtelinsufficiens genom att mäta nivån på det sköldkörtelstimulerande hormonet tyreotropin (TSH) genast vid födelsen. En del av patienterna kräver dock långvarig uppföljning eftersom symptomen och laboratorieresultaten kan variera över tid. Detta har observerats vid övergående medfödd sköldkörtelinsufficiens eller vid störningar av typen TSH-resistens. Uppföljningen innebär upprepade sjukhusbesök och invasiva tester, vilket kan vara otrevligt särskilt för barn. Genscreening skulle kunna främja en tidigare och mer exakt diagnostisering, bidra till att identifiera riskpersoner och minska onödig testning. 

Mer forskning behövs

Trots framstegen inom forskningen identifieras fortfarande den genetiska orsaken numera endast hos cirka 50–80 procent av patienterna med ärftlig medfödd hypotyreos. Hos patienter med icke-ärftlig medfödd hypotyreos identifieras den genetiska orsaken hos 15–30 procent. Forskningsprojekt av den typ som vi nu genomför är viktiga för att man ska kunna komplettera förteckningen över de gener som är förknippade med medfödd hypotyreos och dess kliniska symptom.

Genernas funktion påverkas också av miljöfaktorer, näring och levnadssätt. Därför behöver vi studera interaktionen mellan dessa faktorer för att få heltäckande information om hälsan och sjukdomarna. Den fråga jag ställde i rubriken, ”Vad står skrivet i våra gener om tidigt debuterande sköldkörtelsjukdomar?”, saknar fortfarande många svar som vår forskning försöker finna.

 

 

FD Rowmika Ravi disputerade för doktorsgraden vid Östra Finlands universitet i Kuopio år 2023. Ämnet för hennes molekylärmedicinska avhandling var metabolomik och genomik som forskningsmetoder inom hjärt- och kärlsjukdomar (Metabolomics and Genomics approaches in cardiovascular diseases). Ravi arbetar för närvarande som specialforskare vid Åbo universitet där hon undersöker genetiken relaterad till sköldkörtelsjukdomar med tidig debut i den finländska befolkningen.

Bild: Itä-Suomen Yliopisto / Studio EveLiisa