Publicerat: 3.9.2026
Text: Heikki Sarin
Redigering: Viestintätoimisto Jokiranta Oy
Bild: Shutterstock

Omfattande forskningsevidens visar att motionen spelar en viktig roll i förebyggandet av hjärt- och blodkärlssjukdomar och typ 2-diabetes. Att minska stillasittandet har samma effekt. Världshälsoorganisationen WHO framhäver därför ständigt motionens betydelse – och inte utan orsak, eftersom kostnaderna för folksjukdomar orsakade av fysisk inaktivitet årligen uppgår till cirka 84 miljarder euro bara i EU-området. Metaanalyser visar att ökad motion kan minska risken för hjärthändelser med hela 15-20 procent oberoende av personens utgångsnivå, och att effektiv motion kan motverka de hälsorisker som mycket stillasittande medför.

Regelbunden motion förbättrar bland annat muskelkonditionen och minskar vikten, men effekterna av motion har mycket mer djupgående effekter för kroppen. När du gör en joggingrunda, lyfter tyngder på gymmet eller tar en paus i stillasittandet genom att röra på dig lite tänker du troligen inte på att det du gör kan vara bra för din hälsa just via ditt tarmbiom. I studierna har motion ändå förknippats med sådana egenskaper hos mikrobiomet som är nyttiga för hälsan, och stillasittande på motsvarande sätt med mikrobiomegenskaper som är ofördelaktiga för hälsan.

Vad är det som skyddar hjärtat i en rörlig människas tarmmikrobiom?

Många tidigare studier har redan visat sambandet mellan fysisk aktivitet och ett mångsidigare mikrobiom samt en större förekomst av mikrober som är nyttiga för hälsan. Å andra sidan har motsatta fynd konstaterats när man studerat långvarigt stillasittande.

Ett mångsidigt mikrobiom har också förknippats med en allmänt bättre hälsa. Ett brett mikrobiom har generellt bättre förutsättningar att exempelvis producera metaboliter som på ett mångsidigt sätt upprätthåller hälsan, anpassa sig till förändrade förhållanden och förhindra skadliga mikrober från att få grepp om kroppen.

Mikrobiomets inverkan på människors hälsa sker i stor utsträckning via de metaboliter som mikroberna producerar. Vissa mikrober har förmåga att producera metaboliter som rentav direkt främjar eller skadar hjärthälsan. Låg diversitet har å andra sidan förknippats med bland annat hjärt- och blodkärlssjukdomar.

Problemet med många tidigare studier som utrett förhållandet mellan fysisk aktivitet och tarmmikrobiomet har varit att samplen varit små och resultaten motstridiga, samt att alltför lite uppmärksamhet har fästs vid viktiga faktorer som påverkar mikrobiomet, särskilt kosten. Det finns därför anledning att granska ämnet på ett bredare och mer exakt sätt. I detta forskningsprojekt utnyttjas ett omfattande befolkningsmaterial för att på ett brett plan klarlägga vilka egenskaper hos tarmmikrobiomets sammansättning eller funktion som har samband med fysisk aktivitet, aerob kondition och mängden stillasittande samt med risken att insjukna i vanliga folksjukdomar såsom hjärt- och blodkärlssjukdomar.

Mer individualiserade rekommendationer om motion och levnadssätt

Om vi bland de egenskaper hos mikrobiomet som kopplas till fysisk aktivitet lyckas identifiera de faktorer som prognostiserar en risk för hjärt- och kärlsjukdomar skulle det i framtiden vara möjligt att ta fram mer individuella och fungerande rekommendationer om motion och levnadssätt.

I bästa fall skulle sådan information exempelvis kunna bidra till att identifiera personer i riskgrupper i ett tidigt skede när det är lättare att förebygga riskerna med hjälp av livsstilsförändringar och handleda personerna till att göra de livsstilsförändringar som lämpar sig bäst för just dem. Detta kunde ha en stor inverkan på såväl folkhälsan som samhällsekonomin och påverka många enskilda människors livskvalitet.

 

MD, LVM Heikki Sarin arbetar som överläkare vid Tammerfors idrottsläkarstation samt som gästforskare inom forskningsprogrammet för klinisk och molekulär metaboli (CAMM, Clinical and Molecular Metabolism) vid Helsingfors universitet. Dessutom samarbetar han med Idrottsvetenskapliga fakulteten vid Jyväskylä universitet. Sarins forskning fokuserar på den roll som fysisk aktivitet, motion och kost har vid förebyggandet och behandlingen av metabola sjukdomar. Han studerar särskilt faktorer relaterade till viktkontroll samt utnyttjandet av biomarkörer vid prognostiseringen och styrningen av hälsorisker och hälsoresultat.