Publicerat: 4.6.2026
Text: Francisco Acosta
Redigering: Viestintätoimisto Jokiranta Oy
Bild: Shutterstock

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är cirka 60 procent av Finlands vuxna befolkning överviktiga eller feta. Finlands diabetesförbund uppskattar att var tionde finländare lider av diabetes. Det är alltså nödvändigt att ta fram nya behandlingsstrategier för att minska fetman och förebygga diabetes typ 2 redan innan ämnesomsättningen rubbas.

Mångsidigare behandlingsmetoder

Livsstilsförändringar, kost och motion har länge utgjort grunden för behandlingen av såväl fetma som hjärtsjukdomar och metabola sjukdomar. Omfattande studier har dock visat att den långsiktiga effekten av dessa metoder är begränsad: Efter den inledande ivern är det ofta svårt att hålla fast vid de nya levnadsvanorna och vikten ökar lätt till tidigare nivåer.

De centrala behandlingsalternativen är numera medicinering och fetmaoperationer. Läkemedelsföretag, såsom Novo Nordisk och Eli Lilly and Company, har utvecklat effektiva fetmamediciner (t.ex. semaglutid) vilka ger en avsevärd viktminskning men förutsätter kontinuerlig användning. Tillsvidare är den effektivaste långsiktiga behandlingsmetoden fetmaoperation, men det är ett invasivt ingrepp och kirurgi är alltid förknippad med risker och begränsningar.

De centrala effekterna av både medicinering och fetmaoperationer grundar sig på att de minskar matlusten. Däremot har sådana behandlingsmetoder som ökar energiförbrukningen studerats mindre och de är därför ett viktigt studieobjekt i framtiden.

Brunt fett förbrukar kalorier

Med brunt fett avses fettvävnad som är specialiserad på att producera värme. Denna fettvävnad har en unik förmåga att omvandla energi till värme, alltså förbruka kalorier och samtidigt förbränna glukos och lipider. Av en människas totalvikt utgörs endast en mycket liten del av brunt fett. Det finns numera allt mer belägg för att det bruna fettet avsevärt påverkar metabolismen och särskilt utsöndringen av hormoner.  

Färska undersökningsresultat har visat att risken för diabetes typ 2, metaboliska störningar, högt blodtryck samt hjärt- och kärlsjukdomar är mindre hos personer som har märkbara mängder brunt fett i kroppen jämfört med dem som inte har något brunt fett. Utgående från dessa undersökningsresultat vore aktivering av det bruna fettet en intressant behandlingsstrategi i främjandet av den metabola hälsan.

Mer forskningsdata behövs

Tillsvidare har de flesta försöken att påskynda det bruna fettets inverkan på ämnesomsättningen – exempelvis kost- och medicinrelaterade strategier – visat sig ha begränsad effekt eller medföra icke-önskade biverkningar. Regelbunden köldexponering är den enda interventionen som konsekvent har påvisats öka det bruna fettets aktivitet och förbättra insulinkänsligheten och/eller glukostoleransen utan betydande biverkningar. En mer omfattande användning av köldexponering begränsas dock av att den tolereras dåligt, eftersom köldbehandling ofta upplevs som otrevlig.

Begränsningarna hos de nuvarande behandlingsmetoderna gör det ännu viktigare att få mer kunskap om det bruna fettets biologi och dess mekanismer för att man ska kunna ta fram effektivare behandlingsstrategier. Det är särskilt viktigt att skaffa mer kunskap om de mekanismer som på cell- och molekylnivå reglerar det bruna fettets aktivitet samt utreda hur mekanismernas effekter avviker från varandra hos personer med olika mängder aktivt brunt fett.   

Kan aktivering av brunt fett bli en ny behandlingsmetod?

Vår forskningsgrupp (Human Brown Fat Research Group Turku) söker svar på frågor relaterade till aktiveringen av brunt fett och de biologiska processer som reglerar denna aktivering. Vi söker svar på frågorna med hjälp av spatial transkriptomik samt kompletterande in vitro- och in vivo-studier. 

Vår ambition är att jämföra patienter vars bruna fettvävnad är metaboliskt aktiv och patienter hos vilka denna fettvävnad är inaktiv. Vi strävar efter att på ett utförligt sätt beskriva de bruna fettcellerna hos dessa patientgrupper: cellernas sammansättning, celldelarnas organisering, den intercellulära kommunikationen samt det bruna fettets metaboliskt viktigaste rutter. 

Med detta övergripande forskningsgrepp försöker vi skapa en detaljerad kartläggning av det bruna fettet, med vars hjälp vi kan identifiera cellpopulationer och kandidatgener som står i samband med en förstärkning av metabolismen. 

 

FD, docent Francisco M. Acosta arbetar som akademiforskare vid PET-centrum i Åbo, som är underställt Åbo universitet och ÅUCS, och är medlem av forskningsgruppen InFLAMES. Acostas forskning utreder det bruna fettets potential vid behandlingen av metabola sjukdomar. Han studerar de mekanismer som på cell- och molekylnivå reglerar aktiveringen av brunt fett hos friska personer samt hos personer som har en metabol sjukdom. Han studerar dessutom interaktionen mellan immunförsvaret och det bruna fettet med ambitionen att finna nya metoder för behandling av fetma och metabola sjukdomar.

Närmare uppgifter: hbat.utu.fi