Publicerat: 12.11.2026
Text: Jari Tamminen
Redigering: Viestintätoimisto Jokiranta Oy

Hur och varför blev du konstnär?

Jag har arbetat som journalist på tidskriften Voima sedan 2001. Kort efter att jag började på Voima kom jag att skapa och utveckla motreklamer som publicerades i tidningen. Med hjälp av parodi granskar de hur vardaglig reklam påverkar oss och vad som lämnas osagt i annonserna.

Under lång tid såg jag motreklamerna främst som en form av experimentell bildjournalistik. Men senast när bildkonstlärare började använda dem i undervisningen och motreklamerna började efterfrågas till konstutställningar drog jag slutsatsen att de mycket väl också kunde vara konst.

Sedan dess har jag i samband med mina utställningar allt mer fört över motreklamernas teman, uttryckssätt och tankar till konstens område. Samtidigt har jag kombinerat mycket olika former av berättande.

Hur ser din relation till naturen ut?

Jag har levt hela mitt liv i staden. Däremot har jag nästan alltid bott nära havet, och i mitt bostadsområde finns det gott om skogar. Jag uppskattar närheten till naturen, men jag tror att naturen i grunden klarar sig utmärkt utan människor. Därför skulle jag gärna se att människor lämnade naturen i fred så långt som möjligt.

Samtidigt brottas jag också med frågan om vad vi egentligen menar med begreppet natur. Människan är per definition en del av naturen vid sidan av andra djurarter, men vi har valt en roll i naturen som närmast kan jämföras med en cancertumör i människokroppen. Genom mitt arbete vill jag främja tanken att vi borde lära oss att vara mindre hårdhänta mot den (övriga) naturen. Det skulle vi själva också ha stor nytta av.

Hurdant är det projekt som stiftelsen finansierar?

Våren 2027 ordnar jag utställningen Häiriköt-päämajakaupunki på Mikkeli konstmuseum, där jag med hjälp av motreklamer och en stor installation behandlar vår relation till naturen. Jag lyfter fram vad som händer när vi sköter skogarna med motorsåg och skogens djur med gevär. Vad säger detta sätt att visa omsorg om oss? Och hur kommer haven att se ut om vi fortsätter att fylla dem med plast?

I samband med utställningen ordnar jag också motreklamsverkstäder för elever från närliggande skolor och gymnasier.

Vi förändrar sällan vårt beteende enbart utifrån kunskap – det behövs också känslor, och dem kan konsten väcka.

Varför behövs konst?

Tack vare vetenskaplig forskning känner vi till de problem som är förknippade med vårt handlande. Ändå klarar vi inte av att förändra vårt beteende enbart på grund av kunskap. Förändring kräver också känslor, och genom konsten kan vi tala till varandra på ett sätt som påverkar på ett känslomässigt plan. Känslor i kombination med kunskap hjälper oss att förstå oss själva och vårt samhälle bättre.

Vilka tankar och känslor hoppas du att din konst väcker?

De ämnen jag behandlar är ytterst vardagliga, men i mina verk lyfter jag fram obekväma iakttagelser om sådant som den breda allmänheten uppfattar som normalt. Att utmana det normala väcker alltid motstånd, och en del av publiken kan också känna sig störd av de iakttagelser som presenteras.

Naturligtvis hoppas jag att starka känslor också leder till att publiken reflekterar över sina egna val på ett nytt sätt och kanske till och med förändrar sitt sätt att agera.

Världen behöver tankeväckande konst. Denna bloggserie presenterar konstnärer som har beviljats stipendier från Sakari Alhopuros stiftelse och deras konst. År 2026 riktades stipendieutdelningen till konstnärer som i sitt arbete behandlade klimatförändringen, förlusten av biologisk mångfald eller den finländska naturens tillstånd.