Tarmbakterier kan påverka vår hälsa i större utsträckning än vad man trott – Sakari Alhopuros stiftelse beviljar över en halv miljon euro till mikrobforskare

Tarmens bakterier upprätthåller vår hälsa, men när mikrobbalansen rubbas kan situationen bli den motsatta. Med hjälp av nya forskningsmetoder får man alltmer exakt kunskap om mikroberna och deras metabolism, vilket hjälper forskarna att förstå mekanismerna kring hur sjukdomar uppkommer och eventuellt också att utveckla nya behandlingsformer.

Publicerat: 26.5.2026

Tarmen är människans största immunologiska organ, som hjälper organismen att försvara sig mot olika sjukdomsalstrare. Tarmmikrobiomet påverkar bland annat det slemskikt som skyddar tarmens yta och som förhindrar att skadliga föreningar tar sig från tarmen till blodomloppet.

Obalans i tarmen, s.k. dysbios, kan leda till att den slemhinna som skyddar ytan blir skadad, varvid bakterier eller skadliga föreningar som de producerar kan ta sig ut i blodomloppet. Det här kan i sin tur orsaka en låggradig inflammation i kroppen, vilket man vet har ett samband med många sjukdomar – bland annat diabetes typ 2 och depression. 

Det verkar uppenbart att en ökad kunskap om och förståelse av tarmmikrobiomets sammansättning och hur det påverkar sjukdomarnas uppkomstmekanismer på sikt också möjliggör utvecklandet av nya behandlingsformer. 

– Dock är det bra att komma ihåg att det handlar om mycket komplicerade frågor som det inte finns några enkla svar på. Man känner visserligen till att mikrober påverkar många olika saker på ett fundamentalt sätt, men för att utveckla terapeutiska lösningar krävs ännu mycket forskningsarbete, betonar Pentti Huovinen, professor i bakteriologi och ordförande för styrelsen för Sakari Alhopuros stiftelse.   

Professor Huovinen är nöjd med Sakari Alhopuros stiftelses beslut att inrikta de stipendier som stiftelsen beviljar för medicinsk forskning till forskning om växelverkan mellan människan och mikrober. 

– Om patientens sjukdom beror på till exempel en genetisk defekt är det svårt att ingripa i patientens situation. I fråga om en sjukdom som är kopplad till mikrober kan man däremot påverka, till exempel genom att justera sin livsstil eller med hjälp av helt nya behandlingsformer. Av den här anledningen anser jag att det rentav är vår skyldighet att stödja dessa lovande möjligheter.

Finansiering för banbrytande forskning

I år beviljades cirka 10 procent av de sökande stipendier för medicinsk forskning. Finansiering på över en halv miljon euro delas ut till 12 meriterade postdoc-forskare. 

– Tack vare inriktning av stipendierna är det allt fler som får ett positivt besked, men tyvärr blev många goda ansökningar utan finansiering även i år, beklagar Huovinen.

Bland de projekt som får finansiering finns två olika projekt som relaterar till forskning kring fetma, där kopplingarna mellan tarmen, kroppen och hjärnan för första gången undersöks med hjälp av funktionell avbildning. Stipendium beviljades också för ett forskningsprojekt som klarlägger huruvida upprepade urinvägsinfektioner kan förhindras med hjälp av avföringstransplantation.

Dessutom beviljades finansiering bland annat för forskning där man kartlägger huruvida det tidiga tarmmikrobiomet har ett samband med såväl tarmproblem hos barn som med symptom som hänför sig till känslolivet och beteendet. Stipendium beviljades också forskning som syftar till att reda ut varför och hur vilande JC-polyomavirus, som förekommer hos de flesta människor, hos vissa kan orsaka den dödliga sjukdomen PML.  

400 000 euro till naturvetenskaper och konst

Liksom tidigare år delade stiftelsen också ut stipendier till forskare i naturvetenskaper och konstnärer, vilka sammanlagt beviljades cirka 400 000 euro. 

Den finansiering som stiftelsen beviljar naturvetenskaplig forskning fokuserar långt på forskning om klimatförändringens mångahanda effekter på naturen. Finansiering beviljades bland annat för planktonforskning, där man utreder hur vissa cyanobakterier anpassar sig till havsekosystem som värms upp. Oceanernas blågröna alger har en central roll för syreproduktionen i jordens ekosystem, och det behövs därför mer forskningsdata om ämnet.

Stipendium beviljades också forskning i hur man kunde avlägsna antibiotika ur avloppsvattnet. Hur viktigt ämne det här är framkom också på det internationella vetenskapliga symposium som stiftelsen arrangerade under våren. Dessutom fortsatte stiftelsen bland annat med sin långsiktiga finansiering av fästingforskningen.

Även i år beviljades konststipendier till konstnärer som i sina verk behandlar klimatförändringen, miljökrisen, den finländska naturens tillstånd och naturskyddet. Konststipendier beviljades totalt 10 konstnärer, som sammantaget fick 100 000 euro.  
 
Stipendium fick bland annat ett projekt som kommenterar den globala handeln, dess miljökonsekvenser och frågan om ansvar. Finansiering fick också ett föreställande, aktuellt ställningstagande textilkonstverk, samt ett kompositionsverk som lagrar och låter ljuden från de mest kända finländska träden höras i form av en konsert.

Alla de forskningsprojekt som fått finansiering och stipendiaternas namn finns på stiftelsens webbplats – länk nedan.

 

Beviljade stipendier

 

Mer information:

Verkställande direktör Carita Rantanen
tfn +358 40 503 9609, carita.rantanen(at)sakarialhopuronsaatio.fi  

Styrelseordförande Pentti Huovinen
tfn +358 40 505 2284, pentti.huovinen(at)sakarialhopuronsaatio.fi

Medicinalrådet Sakari Alhopuros stiftelse har som mål att stödja och främja högklassig medicinsk forskning, naturens mångfald, företagande samt välfärd och kultur i det finländska samhället. Stiftelsen delar årligen ut stipendier till begåvade forskare i medicin och naturvetenskap, samt till konstnärer. Stiftelsen understöder också verksamheten vid Åbo universitets fältstationer på Själö och Kevo genom en fond man grundat.

Läs mer