Publicerat: 6.11.2025
Text: Kirsti Raiko
Redigering: Viestintätoimisto Jokiranta Oy

Den vanligaste fästingburna sjukdomen i Finland är Lyme borrelios, som orsakas av bakterien Borrelia burgdorferi. Under det senaste decenniet har fästingarnas utbredningsområde utvidgats allt längre norrut och antalet personer som insjuknar i borrelios ökar. Under 2024 konstaterades 2500 borreliosfall, men det faktiska antalet insjuknade är sannolikt större.

Enligt Yes nyhet från 23.10.2025 uppgår det årliga antalet borreliosfall till hela 7000-8000 årligen – och när fästingarna blir flera förväntas antalet fall öka ytterligare. Tidigare ansågs fästingarna trivas huvudsakligen vid kusten och i lövskog, men ny information visar att de också lever i dunkla barrskogar som är populära bland bärplockare.

Borrelios behandlas med en antibiotikakur vars effekt beror på i ett hur tidigt skede infektionen konstateras. Oftast upptäcks borrelios utifrån den vandrande hudrodnad (erythema migrans) som är kännetecknande för sjukdomen. Hudrodnaden kan ändå förbli oupptäckt, och alla som smittas får inte nödvändigtvis några hudsymptom. Vid misstänkt smitta verifieras den med ett blodprov.

Problematisk diagnostik

Den blodprovsmetod som numera används mäter hur patientens eget immunsystem reagerar på borreliabakterien. Hos vissa patienter kan det ta upp till flera veckor innan immunsystemet reagerar till en mätbar nivå, och diagnosen kan då fördröjas avsevärt.

Ett annat problem med den nuvarande metoden är att immunsystemet inte glömmer en borreliainfektion. Diagnostik som grundar sig på immunsystemet kan därför inte användas för att fastställa en återinfektion, eftersom metoden i vilket fall som helst ger ett positivt resultat efter den första infektionen. Följaktligen kan sådan diagnostik inte heller med säkerhet påvisa antibiotikans effekt i de fall då patienten lider av långvariga symptom.

Ny forskningsmetod behövs

Vår forskargrupp försöker nu lösa de ovannämnda problemen genom att utveckla en mätmetod där förekomsten av borreliabakterien i patienten kan observeras genom att man i patientens blod mäter förekomsten av bakterien eller de ämnen som bakterien utsöndrar i blodcirkulationen. Smittan skulle då kunna konstateras genast efter att bakterien har överförts till människan, vilket skulle medföra att behandling kan sättas in snabbare.

Med hjälp av den metod som nu håller på att utvecklas skulle det också gå att observera återinfektioner på ett tillförlitligt sätt. Den nya metoden kunde också bidra till att klarlägga huruvida en antibiotikakur som ordinerats som behandling har lyckats eliminera borreliabakterien hos patienten. Detta vore viktigt att veta i synnerhet om patientens symptom fortgår efter behandlingen.

Utvecklingen av en ny mätmetod är ändå dessvärre förknippad med vissa utmaningar. Hos patienten finns mycket små mängder av bakterien och de ämnen som denna utsöndrar i blodet, och mättekniken borde därför kunna observera ytterst små mängder av dessa mätbara ämnen. Med hjälp av tekniker som utvecklats vid avdelningen för bioteknik vid Åbo universitet har man redan tidigare lyckats ta fram mätmetoder med vilka man kan observera ytterst små koncentrationer av det ämne som ska mätas.

Målet för UpTick-studien, som finansieras av Sakari Alhopuros stiftelse, är att utreda om det är möjligt att med dessa tekniker utveckla en fungerande lösning för att observera borreliabakterien direkt hos patienten.

 

 

 

Kirsti Raiko disputerade för doktorsgraden i ämnet molekylär bioteknik och diagnostik vid Åbo universitet hösten 2023. I sin forskning har hon fokuserat på att ta fram ytterst sensitiva metoder för att upptäcka sjukdom, och för närvarande arbetar hon som universitetslärare och forskare vid institutionen för bioteknologi vid Åbo universitet.