Hur påverkar klimatförändringen risken för astma och allergier?
Klimatförändringen och de miljöförändringar som den orsakat har ökat förekomsten av luftvägssjukdomar globalt. Därför behövs mer forskningsdata om sambandet mellan den klimatrelaterade miljöbetingade exponeringen och utvecklingen av luftvägssjukdomar under människans hela levnadslopp.Publicerat: 5.2.2026
Text: Inês Paciência
Redigering: Viestintätoimisto Jokiranta Oy
Bild: Timo Hugg
Astma och allergiska sjukdomar ökar oroväckande överallt i världen – särskilt i västländerna. Över 300 miljoner människor lider av dessa sjukdomar, och astma är en av de vanligaste icke-smittsamma sjukdomarna. I Finland är prevalensen av astma cirka 10 procent, och de totala kostnaderna för astma och allergier uppskattades 2018 uppgå till 1,5 – 1,8 miljarder euro.
Klimatförändringen och de därmed förknippade miljöförändringarna som gäller luftföroreningar, temperatur, växtlighet och markanvändning är alla centrala bakomliggande faktorer för astma, allergier och luftvägssjukdomar, eftersom de påverkar människans immunförsvar och inflammatoriska reaktioner. I Europa bor numera två tredjedelar av befolkningen i städer, och det är därför synnerligen viktigt att ta fram mer forskningsdata om hur en urban miljö och klimatförändringen påverkar vår andningshälsa.
Påverkar grön- och vattenområden exponeringen?
Målet för forskningsprojektet är att utreda hur kort- och långsiktig exponering relaterad till klimatförändringen och biodiversitetsförlusten (till exempel luftföroreningar, temperatur, pollen) påverkar allergier och astma under människans hela levnadslopp – från befruktningen till vuxen ålder. Ambitionen är dessutom att bedöma hur grön- och vattenområden (”green and blue spaces”) kan förändra den inverkan som klimatrelaterade miljöbetingade exponeringar har på astma och allergier.
I projektet utnyttjas miljöinformation (luftföroreningar, temperatur, pollen och markanvändning) samt detaljerade uppgifter om astma och allergier, vilka insamlas prospektivt om tre finländska befolkningskohorter.
Uppföljningsenkät ger värdefull information
Eftersom klimatförändringen inverkar väsentligt på den åldrande befolkningens hälsa genomför vi också en uppföljande enkät bland de tre finländska kohorter som använts i undersökningen. På så sätt får vi en bättre bild av hur de exponeringsfaktorer som är förknippade med klimatförändringen påverkar risken för luftvägssjukdomar och deras framskridande hos äldre. Tack vare att projektet fokuserar på människans hela levnadslopp får vi information såväl om den kumulativa inverkan av miljöexponeringen som om huruvida risken för allergi eller astma är särskilt stor under vissa livsskeden.
Jag är tacksam över stödet från Sakari Alhopuros stiftelse. Resultaten från vårt forskningsprojekt kan bidra till att minska den börda som astma och allergier innebär både för individen och hälso- och sjukvården. Vi hoppas att våra forskningsrön kan minska astmapatienternas symptom samt antalet vårdbesök och sjukhusperioder relaterade till luftvägssjukdomar
Vi hoppas dessutom att det tack vare forskningsdata blir möjligt att främja effektiva och hållbara åtgärder för att exempelvis öka naturmiljöerna i stadsområden. En minimering av de miljörelaterade hälsoriskerna gagnar såväl miljön och ekonomin som hela samhället.

Inês Paciência, FD, arbetar som akademiforskare vid centret för miljöhälsa och lungsjukdomar (CERH) som hör till forskningsenheten för befolkningshälsa vid Uleåborgs universitet. Hennes forskning fokuserar på inomhusklimatets och miljöns dynamiska samband med utvecklingen av astma och allergier. Hon är även ordförande för arbetsgruppen One Health som lyder under European Academy of Allergy and Clinical Immunology (EAACI). Arbetsgruppen har som mål att utveckla och genomföra verksamhets-, policy- och forskningsprogram genom vilka olika intressentgrupper kan samarbeta för att nå resultat som främjar folkhälsan.
