Bakom konsten: Polina Choni

Ukrainska konstnären Polina Choni arbetar med levd erfarenhet genom naturmaterial, eftersom de bär tiden inom sig. Hennes multimodala verk, som fokuserar på stäppekosystem i krigshärjade områden, reflekterar bland annat över resiliens och ekologiskt minne.

Publicerat: 23.4.2026
Text: Polina Choni
Redigering: Viestintätoimisto Jokiranta Oy

Hur blev du konstnär?

Jag bestämde mig inte för att bli konstnär vid ett specifikt tillfälle. Det var en gradvis återgång till det som kändes väsentligt. Jag föddes i Kyiv och studerade design, och arbetade senare med mode och film. Dessa fält lärde mig att se form, textur och struktur. Med tiden kände jag dock ett behov av att sakta ner och komma närmare materialet i sig.

Arbetet med naturliga pigment, handvävning, bioplast och funna objekt blev ett sätt att bearbeta levd erfarenhet – särskilt under krigstid. Repetition, taktilitet och observation blev verktyg för resiliens. Min väg har varit en förskjutning från bildskapande till att lyssna till materialet, från produktion till närvaro.

Hurdan är din relation till naturen?

Naturen fungerar som en samarbetspartner i min praktik. Jag är djupt förankrad i de ukrainska stäpplandskapen och i idén om den ”underjordiska skogen” – de kraftfulla rotsystemen under gräsmarkerna som förblir osynliga men är avgörande. Denna bild formar mitt tänkande kring minne, överlevnad och dold styrka.

Jag arbetar främst med naturmaterial, inte enbart av ekologiska skäl utan för att de bär tiden inom sig. Att färga trådar med växter eller att skanna rötter för digital animation blir en dialog – en handling av uppmärksamhet och omsorg.

Hurdant är det projekt som stiftelsen finansierar?

Det stödda projektet, Underground Forest, är ett konstnärligt forskningsinitiativ som lanserades 2025. Det fokuserar på stäppekosystem i Ukraina, särskilt områden som påverkats av kriget. Projektet kombinerar fältforskning, 3D-skanning av växter, digital visualisering av rotsystem samt en meditativ videoessä som föreställer en dialog med dessa växter. Genom att utforska det som finns under ytan reflekterar jag över resiliens, ekologiskt minne och dekoloniala perspektiv på landskap.

Verket kommer att presenteras i ett internationellt kulturellt sammanhang och syftar till att knyta samman miljömedvetenhet med konstnärligt berättande. Den första presentationen är planerad till senhösten 2026 inom ramen för Oulu2026, Europas kulturhuvudstad.

Vad betyder konsten för dig?

För mig är konsten en plats där komplexitet kan existera utan förenkling. I krigstid flyr konsten inte verkligheten – den hjälper oss att uthärda den. Den skapar ett utrymme för att sakta ner och förbli känslig. För individen kan konsten vara ett skydd, för samhället är den ett rum för minne och föreställningsförmåga – ett sätt att föreställa sig framtider bortom förstörelsen.

Konsten är ett sätt att föreställa sig framtider bortom förstörelsen.

Vilka typer av konstupplevelser stannar starkast kvar hos dig?

De mest kraftfulla konstupplevelserna för mig är multisensoriska. När man känner rummet, ljudet, texturen, till och med doften. Jag önskar att alla kunde uppleva konst långsamt, utan att skynda. Att tillbringa tillräckligt med tid med ett verk för att något subtilt ska kunna förskjutas inombords. Konst handlar inte bara om att betrakta, utan om närvaro.

Världen behöver tankeväckande konst. Denna bloggserie presenterar konstnärer som har beviljats stipendier från Sakari Alhopuros stiftelse och deras konst. År 2025 riktades stipendieutdelningen till konstnärer som i sitt arbete behandlade klimatförändringen, förlusten av biologisk mångfald eller den finländska naturens tillstånd.

Läs mer