Publiserat 8.6.2023
Text: Leena Hulsi / Viestintätoimisto Jokiranta Oy
Bilder: Juha Sarkkinen

 

I december 2019 utbröt i Wuhan i Kina en epidemi orsakad av SARS-CoV-2. Fyra månader senare utlyste världshälsoorganisationen WHO en pandemi, alltså ett globalt hot mot hälsan. Viruset orsakade en infektionssjukdom som fick namnet covid-19 (corona, virus, disease, 2019). De häftiga sjukdomssymptomen och den snabba smittspridningen väckte oro överallt i världen – bland såväl medborgare som experter. För experterna kom pandemin ändå inte som någon överraskning eftersom forskare både i Finland och i andra länder redan länge hade varnat för riskerna för en allvarlig pandemi.

Den sjukdom som viruset SARS-CoV-2 orsakar påträffades nu för första gången hos människor, och skötare och läkare stod följaktligen inför något helt nytt. Under våren 2020 började sjukhusen fyllas av coronapatienter även i Europa, tusentals människor dog och vårdpersonalen blev slutkörd – och forskarna inledde sin kapplöpning mot viruset och smittspridningen.
 

Coronavaccin började snabbt utvecklas

I början av pandemin visste man inte hur snabbt sjukdomen sprids och hur dödlig den är. Det stod ändå genast klart att man snabbt behövde ett effektivt vaccin.

– I normala fall är utvecklingen av ett vaccin en långsam process som kräver tid, och tid hade man inte denna gång. För att få kontroll över virusspridningen och stävja antalet dödsfall kan man säga att forskarna var tvungna att rycka ut precis som brandmän, beskriver Kalle Saksela som är professor i virologi vid Helsingfors universitet.

– I Finland har vi den expertis som krävs för att utveckla virala vektorvaccin och vi kände att det var vår skyldighet att utnyttja den. Till en början rådde det nämligen nästan en sådan anda att varje land borde försöka rädda sig efter bästa förmåga, fortsätter Saksela.

Särskilt den genterapiexpertis som akademiprofessor Seppo Ylä-Herttua och akademiker Kari Alitalo har utgjorde en god grund för den utveckling av coronavaccin i Finland som inleddes vid Helsingfors universitet under ledning av Kalle Saksela. Med hjälp av de forskningsrön som redan fanns och finansiering från olika stiftelser kom utvecklingen av nässprayvaccin raskt igång och gav lovande resultat.

 

 

 

Finländskt vaccin har många fördelar

Den mest akuta brådskan försvann när internationella läkemedelsföretag lyckades lansera ett fungerande coronavaccin redan i slutet av 2020.

– Vårt akuta utryckningsarbete övergick till mer traditionell vaccinutveckling, och man beslutade att fortsätta att utveckla nässprayvaccinet inom ett företag som grundades för detta ändamål. Vår ambition är att ta fram en konkurrenskraftig och framgångsrik kommersiell produkt, berättar Saksela.

Det nässprayvaccin som utvecklats i Finland består av en adenovirusvektor till vilken man överfört en gen från SARS-CoV-2-virusets taggprotein. Vaccinet har i uppgift att programmera cellerna i nässvalget att producera detta protein, vilket åstadkommer ett immunförsvar. Vaccinet innehåller alltså inte själva viruset utan skyddar mot sjukdomen med hjälp av virusvektorteknologi.

– I de djurförsök som vår forskningsgrupp utfört har vi observerat att de små komponenter i det virala vektorvaccin som ges som nässpray inte kommer ut i blodomloppet utan producerar antigener på näsans slemhinna. Man tror därför inte att de kan orsaka sådana ovanliga koaguleringsproblem som har lett till att man också i Finland har frångått intramuskulära adenovirusvektorvaccin, förklarar Saksela.

Saksela anser att FINCoVac-nässprayvaccinet dessutom har andra viktiga fördelar i jämförelse med intramuskulära vaccin.

– Det verkar som om det ger ett mer omfattande immunsvar än vaccin som injiceras i en muskel. Dessutom producerar nässprayvaccinet antikroppar som skyddar slemhinnorna, vilket antagligen förhindrar att vaccinerade för virussmittan vidare.

Som en särskilt stor fördel hos nässprayvaccinet lyfter Saksela fram att det är lätt att modifiera. Eftersom vaccinet vid behov kan skräddarsys snabbt och enkelt ger det ett effektivt skydd också mot olika coronavirusvarianter.

– Samma teknologi kan användas för att ta fram vaccin även mot andra virus.  Denna metod ger oss möjlighet att bereda oss på eventuella framtida pandemier. Enligt min åsikt är den enda hållbara långsiktiga lösningen att vi kan utveckla vaccin som snabbt kan modifieras och som skyddar mot såväl allvarlig sjukdom som smitta.

 

Forskaren Petja Salminens arbete kräver precision och uthållighet.

 

Utöver vaccinet utvecklas en "biologisk ansiktsmask”

Vid sidan av nässprayvaccinet håller också en annan finländsk innovation som doseras via näsan på att utvecklas: en nässpray som eliminerar coronaviruset från näsans slemhinna. I en lekmans öron kan nässprayvaccin och nässpray lätt förväxlas som en och samma produkt, men det är fråga om två helt olika preparat.  

– Vid vaccinering är det fråga om att människans eget immunsystem fås att producera antikroppar som neutraliserar viruset. Det skydd som vaccinet ger byggs upp långsamt men effekten kan vara mycket långvarig, förklarar Saksela.

Nässprayen beskriver Saksela som en slags biologisk mask eller en produkt av läkemedelskaraktär som tillverkas utanför människokroppen i en bioreaktor.  Preparatet sprayas i näsan där det verkar passivt, avsikten är alltså inte att det ska påverka människans eget immunsystem.

– Nässprayen ger ett omedelbart och effektivt skydd, eftersom den genast inaktiverar virus som hamnat på näsans slemhinna och på så sätt förhindrar dess spridning. Nässprayen ersätter ändå inte vaccin eftersom den ger ett kortvarigt skydd, tillägger forskardoktor Anna R. Mäkelä som ansvarar för utvecklingsarbetet kring nässprayen.

Nässprayen kunde rekommenderas i synnerhet i situationer där smittorisken är hög. Den ger ett betydande tilläggsskydd exempelvis för närstående till riskpersoner, som vill minimera sin exponeringsrisk till exempel på stora publikevenemang.

– Sprayen, som doseras i de övre luftvägarna, innehåller en molekyl som utformats för att eliminera virus som hamnat på näsans slemhinna och förhindra insjuknande i corona och spridning av sjukdomen, berättar Mäkelä.

– Det kan gå att rädda situationen ännu följande dag. Viruset tar nämligen sats ett par dagar i övre nässvalget där det först förökar sig, och börjar först därefter sprida sig till andra delar av kroppen. Nässprayen kan alltså ännu i detta skede minska virusbelastningen och därigenom förhindra en svår sjukdomsform. Det tilläggsskydd som sprayen ger är viktigt särskilt för riskpatienter och deras närstående, säger Mäkelä.

Mäkelä är glad över att den molekyl som hennes forskargrupp har utvecklat kan fästa sig vid det ställe på viruset som förblir oförändrat. Tack vare detta kan man anta att nässprayen är effektiv också mot SARS-virusvarianter som kan orsaka pandemier i framtiden.

– Den teknologi vi använder gör att nässprayen har även andra fördelar. Det går att producera stora mängder spray kostnadseffektivt, det kan förvaras också i rumstemperatur och är lättare att transportera än de nuvarande coronavaccinen. Tack vare sin hållbarhet lämpar det sig för transport exempelvis till länder i Afrika. Det är betydligt dyrare att producera antikroppsbaserade läkemedel, och deras egenskaper är mycket svagare.

 

– Coronan var förknippad med väldigt många andra problem än enbart de sjukdomsrelaterade. Dem skulle vi kanske undvika om vi inte behöver stänga ned samhället så massivt, säger forskardoktor Anna R. Mäkelä.

 

Försörjningsberedskapen bör tryggas

De strikta prekliniska studier som krävs för ett försäljningstillstånd är nu inne i slutskedet, och härnäst kommer molekylen att testas i kliniska prövningar på människor.

– Ute i världen utvecklas preparat av samma typ, men de är inte helt identiska med vår nässpray. Om nässprayen kan kommersialiseras kan det också innebära att vi tagit fram en framgångsrik exportprodukt, berättar Mäkelä om sin vision.

Mäkelä anser att nässprayen och det inhemska nässprayvaccinet kunde ge hela det finländska samhället bättre förutsättningar att klara sig ur nästa pandemi med så små skador som möjligt.

– Coronan var förknippad med väldigt många andra problem än enbart de sjukdomsrelaterade. Dem skulle vi kanske undvika om vi inte behöver stänga ned samhället så massivt, säger Mäkelä.

Saksela anser att ett nässprayvaccin som snabbt kan modifieras och en nässpray som bredspektrigt neutraliserar virus avsevärt skulle förbättra Finlands försörjningsberedskap i en situation där de värsta hotbilderna snabbt börjar realiseras.

– Den pandemi vi nu upplevt hade kunnat bli en ännu bittrare erfarenhet. Om nästa pandemi blir ännu dödligare borde vi ha nationell beredskap för egen vaccinproduktion. I en nödsituation kan vi inte förlita oss enbart på stöd utifrån, betonar Saksela.

Det är onekligen märkligt att beredskapen inför pandemier och vikten av beredskap inte har lyfts fram lika kraftigt som beredskapen inför klimatförändringen, utarmningen av den biologiska mångfalden eller risken för krig.    

– En pandemi är ett globalt hot vars sannolikhet ökar till följd av alla ovannämnda problem. Detta är man medveten om men trots det förstår man inte riktigt att satsa på beredskapen inför pandemier.  Inte ens fast de kan kräva ett enormt antal människoliv, förundrar sig Mäkelä.

Situationen kan jämföras med Finlands försvar. Internationellt samarbete och Natos artikel 5 är viktiga, men i sista hand vilar Finlands säkerhet på en nationell, stark försvarsförmåga och på att denna fortlöpande upprätthålls och utvecklas.

Coronaviruset, som orsakat miljoner dödsfall, verkar nu vara besegrat, men enligt forskarna är det snarare fråga om en delseger än om att viruset slutgiltigt skulle ha övervunnits.

– Vi vet inte när följande pandemi bryter ut eller vad som orsakar den, men nya pandemier kommer garanterat.  Nästa pandemi kan orsakas av en ny generation av SARS-virus eller av något annat. Den kan också vara mer smittsam och dödlig – detta borde vi nu förbereda oss för, betonar Saksela.

Detta borde också våra beslutsfattare komma ihåg.